Dagsarkiv: 10 augusti, 2010

Jahopp!

Lämna ett svar

Efter sju blogginlägg på en dag känner jag mig ganska färdig nu. Det kommer att kompletteras med videoklipp i vissa av inläggen men de tar lite längre tid att ladda upp än bilderna så det sparar jag så länge.

För övrigt så går Oskar mestadels numera (jadå, det kommer videoklipp på det! :037: ), han kryper väldigt sällan. Knappt en vecka innan ettårsdagen så knäppte det till och han både reste sig och gick bra utan stöd. Snart börjar han väl springa också… :024:
Han har nog några fler tänder på g, kan skönja lite svullenhet på några ställen och på ett är han t.o.m ganska blå, ser ut som ett blåmärke! Separationsfasen är nog (hoppas hoppas hoppas) över, för nu kan han lalla runt och leka på egen hand långa långa stunder. Bra när hans mamma vill äta frukost ifred utan att ha en bebis hängandes i knäet precis hela tiden :037:
Han är oftast go och glad och såklart alldeles underbar! Hoppas det håller i sig ett tag, resten av livet… :031:
Om mindre än 5 (FEM!!!) veckor börjar jag jobba (efter 1 år och 7 månader hemma), ser inte alls fram emot det. Kommer att sakna Oskar enormt mycket och är ju inte så överförtjust i mitt jobb överhuvudtaget (vet inte vad jag vill bli ”på riktigt”), så jag försöker ta tillvara på dessa veckor som är kvar så mycket som möjligt.

Toffsen är fortfarande kelen och gosig och inte förrän igår kväll (hon kom ju hem natten till lördagen) gick hon ut. Hon var dock ute i bara någon timme då men ikväll har hon varit ute lite längre. Hoppas hon kommer in innan vi går och lägger oss, jag har tillräckligt svårt att somna utan att behöva oroa mig för lilla kissen :024:

Sov gott!!

Garaget

Lämna ett svar

Det verkar nästan som om vi bara roade oss de två veckor som min familj var här (Jeppe åkte hem efter en vecka på söndagen men kom tillbaka på torsdagkvällen lagom till Oskars födelsedag) men vi gjorde faktiskt mestadels nytta :037:

Givetvis var det garaget som vi pysslade på, vi fick upp klädselbrädor på långsidorna samt reglar på alla sidor. Dessutom tjärade jag skarvar och spikhål i takpappen på den ena sidan, eftersom vi märkte att det regnade in.  Mindre roligt var det med tanke på att jag är lite lätt höjdrädd men det gick la bra ändå. Det måste ju göras och Micke jobbade, Jeppe var hemma och jag skickar då rakt inte upp min stackars höftsvaga pappa på taket!
Det mest spännande projektet var nog garagelyftet. För att göra en lång historia kort så har fyllnadsmassorna under garaget sjunkit på ett ställe och därmed har även garaget sjunkit. Morfar och Micke använde två domkrafter och hissade upp det, pallade sedan upp med både gjutning (stackars morfar gjorde det dagen då det spöregnade, mindre skoj…) och träbitar. När vi plockade bort domkrafterna några dagar efter, sjönk det inte någonting och senast jag kollade (för någon dag sedan) så var garaget fortfarande i samma höjd. Strålande! :038:

Det var jätteskönt att få barnvakt till Oskar (stort TACK mormor!!) och få vara tre eller fyra vuxna som jobbar istället för bara en. Det går lite fortare då… :031:

Jag hoppas att både morfar och morbror kan komma upp inom det snaraste och pyssla lite till! :037:

Namngivning och födelsedagskalas

1 svar

Snart, snart är jag ikapp! :031:  :020:

Dagen efter Oskars födelsedags var det dags för namngivning (bättre sent än aldrig!) och födelsedagskalas.
Ett par veckor innan fick Micke en snilleblixt; varför inte ha en liten ceremoni i Kvistabergs observatorie som ligger ett stenkast från vårt hus…? Han kontaktade hembygdsföreningens ordförande Börje och fick numret till PeO som bor i ett hus nästan bredvid. Absolut att vi fick ha en liten ceremoni däruppe och både han och Börje erbjöd sig att prata en liten stund (PeO om det tekniska – han har varit med och byggt det största teleskopet, och Börje om historien bakom).

Varför i hela fridens namn där tänker säkert ni nu. Jo, vi har ju hela tiden sagt att vi inte ska döpa Oskar (han ska få välja själv när han blir tillräckligt stor för att förstå vad det handlar om), men vi ville ändå ha något ceremoniaktigt. Observatoriet är inte bara ett lite annorlunda ställe utan för oss betyder det upptäckarglädje, lusten att lära och är en symbol för vetenskap. Sådant som vi hoppas Oskar bär på inom sig :037:  Dessutom någorlunda fritt från religiösa aspekter, kan inte bli bättre! :040:

Jag får väl erkänna att det inte var så väldigt mycket som var planerat inför spektaklet men det gick bra ändå! Improvisation is the shit! :031: Tur att jag är van vid att prata inför folk och stå ”på scen” annars hade jag nog ballat ur av nervositet av att inte veta vad jag (och alla andra) skulle säga och göra :037:
Klart att jag i efterhand kommer på ofantligt många saker man kunde gjort och/eller sagt men men, får la ta det med nästa barn… Eller nåt… :024:

Trots att Börje och PeO var lite mer snacksaliga än vad vi trodde de skulle vara (barnen uppskattade inte ett 25 minuter långt föredrag om observatoriet :024: ) så gick det ganska smidigt. Mormor läste en dikt som hon skrivit själv till Oskar och jag sjöng en sång. Eller nåja, jag försökte åtminstone… Jag var så otroligt rörd så rösten bar knappt.

Efteråt gick vi tillbaka till oss och det bjöds på kladdkakefika. Ljuset blåstes ut av pappa med Oskar i famnen och sedan fick han vispad grädde med hallon, smarrigt värre! :038:
För er som undrar så ger vi inte honom något slags bakverk/saft/dyl ännu, ser ingen anledning till det. Det sötaste han får i sig är Sempers fruktdryck utspädd (1/3 dryck, resten vatten), Mariekex (fast det är sällan han äter mer än ett halvt sådant) samt frukt av olika slag. Han kommer att få smak på det tids nog och så länge han inte frågar efter det så skapar vi inget behov :037:

Sammanlagt var vi 22 vuxna och 8 barn, huset fullt med andra ord! Det trista med att ha så mycket folk på en gång är att man sällan hinner prata ordentligt med alla. Jag ägnade mest tid åt min extramamma Ann-Margreth (bodde hos henne ett tag när jag pluggade) eftersom vi inte träffats eller pratat på nästan 5 år. Jag blev grinfärdig redan när jag såg henne komma, tänker på henne minst en gång varje dag, men jag är riktigt urusel på att hålla kontakten med både henne och alla andra jag bryr mig om, tyvärr.

Nåja, det blev som sagt lyckat trots lite lite planering och jag är glad att vi rodde det i land!

Bubbens födelsedag

Lämna ett svar

Det är absolut helt galet att det gått (över) ett år sedan vi var där i förlossningssalen på DS och fick träffa Oskar för allra första gången! Tiden går helt sanslöst fort och ibland känns det som att jag inte hinner med :015:

Oskar tillbringade delar av sin första (egentligen andra :031: ) födelsedag inne i stan.
Efter lunch åkte jag, Oskar, morbror, mormor och morfar in till Slussen och mötte upp Micke. Vi tog Djurgårdsbåten över till Djurgården och gick först in på Grönan. Det var hur mycket folk som helst eftersom Ulf Lundell skulle spela senare på kvällen och därmed stannade vi inte så länge (Grönan är ju tyvärr inte speciellt stort). Oskar fick åka Tuff-Tuff-Tåget en gång och Veteranbilarna hela tre gånger (med mormor, pappa och mig). Att sådana bilar är en succé vet vi ju sedan Liseberg och dessa var inget undantag. Jäklar vad arg han blev när det var slut och vi lyfte ner honom :030:

Vi diskuterade lite var vi sedan skulle ta vägen och bestämde oss för att gå upp till Skansen. Tror klockan var över 18 när vi gick in och vi tillbringade några timmar där. I lugn och ro, utan trängsel, helt underbart!

Man har bra uppsikt över alla djuren på pappas axlar :037:

Vi käkade lite sent mellanmål vid Galejan och Oskar fick födelsedagsmiddag bestående av korv och mos, sedan vandrade vi så sakteliga mot djurhägnen. Djuren verkade mer vakna än vad jag kan minnas att de brukar vara, vi fick se vargarna springa runt, björnarna leka och fick till och med en liten skymt av en av lokatterna. Plus lite annat smått och gott, älgarna och sälarna t.ex.

När vi hade lyssnat lite på dansbandet som spelade på Galejan (mamma är ju dansbandsmusiker/sångerska och ville lyssna lite) gick vi ner till färjan igen och äntrade Gamla Stan. Klockan hade redan hunnit bli över 22 men Oskar var pigg (nåja…) och glad hela tiden, trots avsaknad av eftermiddagslur. Underbara unge!
Till sist hittade vi en restaurang som fortfarande hade köket öppet och åt en mycket sen middag, kan ärligt säga att jag inte åt så mycket, oavsett vad är jag inte så hungrig när klockan är efter 23 på kvällen :024:

Under tiden på väg till pendeltåget lade jag ner ryggen på vagnen och efter lite mer spanande på människor lade Oskar sig ner och somnade på två röda. Då var klockan midnatt. Behöver jag säga att vi var tvungna att väcka honom (vid 10) dagen efter…? :031:

Så är man 31 år då…

Lämna ett svar

Min födelsedag förra året var ju sådär rolig. Vi åkte visserligen in till Caliente inne i stan och åt en god middag på kvällen men jag var ju höggravid och gick på övertid så den blev väl inte så jättefestlig. Dessutom snodde min familj Mickes presentidé (ett piano) så det blev som det blev :024:

Min 31:a födelsedag blev faktiskt lite roligare (trots en bankande huvudvärk som försökte förstöra hela eftermiddagen/kvällen). Efter att ha målat garageväggen på förmiddagen åkte jag in till stan efter lunch för att strosa lite och emellertid möta upp Micke (Oskar hade roligt med mormor och morfar, tack och lov att han var på väg ur separationsfasen, annars vet jag inte hur vi hade löst det!)
Vi började med ett besök på Fotografiska Muséet. Jag tyckte att det var väldigt intressant men håller med Micke om att det var svårt att ta in så mycket foton på en och samma gång (många utställningar samtidigt). Jag hade speciellt sett fram emot Annie Leibovitz och Vee Speers utställningar. Leibovitz blev en liten besvikelse, för mycket privata intetsägande bilder tyvärr (men vad hade jag väntat mig egentligen, utställningen heter ju trots allt ”A photographers life”… :024: ). Men Vee Speers var desto bättre! Vi köpte dessutom med oss två planscher hem, har dock inte blivit färdiga till att sätta upp dem än.

Jag valde denna…

…och Micke valde denna, rättvist ska det vara! :031:

Övriga utställningar som visades var (och är fortfarande) Lennart Nilssons fantastiska bilder, foton tagna av en Anders Petersen samt ”Bodies” av Joel-Peter Witkin. Den sistnämnde har jag hört talas om namnet innan men inte sett några bilder. ”Bodies” var minst sagt uppseendeväckande :037:

Efter Fotografiska åkte vi till Jensens vid Vasagatan och käkade middag. Där fick jag min 30-årspresent, ack så efterlängtad! Älsklingen hade köpt en ballongfärd för två!!  :003: Hoppas verkligen att vi kan göra det innan säsongen tar slut (september) men den gäller fram till nästa födelsedag så det är ingen egentlig brådska.

Kan knappt vänta! Ska bli otroligt roligt! :040:

Innan det var dags att åka hem styrde vi kosan mot Sergelbion och lite filmmys. Vi såg ”Inception” och jag måste ärligt säga att jag blev positivt överraskad! Jag har supersvårt för Leo di Caprio men han, och alla andra skådisar, gjorde faktiskt bra ifrån sig. Och filmen var, om än lite förutsägbar emellanåt, väldigt spännande med högt tempo och lite klurig handling. Hade ett par tjejer bredvid mig som tydligen inte fattade någonting och hörde fler sköna kommentarer från folk på vägen ut från salongen; ”Usch, vilken dålig film, jag fattade ingenting!”, ”Meh, vad hände egentligen, den var så rörig” m.m. m.m. :041:
Gillar ni att tänka lite när ni tittar på film så rekommenderar jag verkligen Inception, bästa filmen i år (har ju i och för sig inte sett så många men ändå… :031: )

Bus med morbror

Lämna ett svar

Oskars nye idol är definitivt morbror Jeppe. Han tittar fortfarande efter honom när vi går nerför trappan på morgnarna, trots att det är över en vecka sedan min familj for hem.
De lekte väldigt mycket, särskilt roligt var det att busa på madrassen som Jeppe sov på. Den ligger för övrigt fortfarande kvar under trappan :037:

Sune, du MÅSTE helt enkelt följa med morfar när han kommer upp i höst! (Om han nu kommer…) :040:

Parken Zoo

Lämna ett svar

Veckan innan mina föräldrar kom (och den sista egentliga semesterveckan för Micke) gjorde vi inte så mycket förutom att vattna gräsmattan. Kändes det som i alla fall… :024:
Vi kom dock iväg på ett besök till Parken Zoo i Eskilstuna. Jag har velat åka dit i flera år, mycket p.g.a. de vita tigrarna, så klart :031:
En varm dag med strålande sol fick vi i parken men efter att ha gått hela rundan hade vi fortfarande inte sett några vita tigrar. Och knappt några andra djur heller, de flesta låg i skuggan och flämtade :024:
Efter ett snabbgooglande på mobiltelefonen visade det sig att just vita tigrarna (tillsammans med Fantomens grotta) hade de tagit bort inför årets säsong! Fantomens grotta var ersatt av något med Kalle och Ordkul (inte en aning om vad det var för något) eftersom Fantomen inte har någon betydelse för dagens barn. Synd!
Och det allra värsta; vita tigrarna hade på senare år blivit reducerade till en vit tiger. Och han var så ensam i i sitt hägn och vantrivdes å det grövsta så honom skickade dom iväg till en djurpark i Danmark (på Jylland tror jag, men är inte säker). Skit också :039: