Kategoriarkiv: Blandat

Ombyggnad pågår

Som ni ser är bloggen i förändringens tid (igen), inför nytt år och allt. Inte alls färdigt, men på väg i alla fall. (Ser ni inget annorlunda, prova att rensa historiken/cacheminnet i webläsaren så borde det synas).

Tystnad.

Familjerna Loendorf och Svensson utanför Loendorfs hus i Valier, MT.
Fr.v: Ron (dog för några år sedan), mamma, Lisa, Quin, pappa, jag och Jeppe. Quins bror, Vincent är inte med (han var inne i huset).

 

Det var en otrolig chock. Att surfa in på Facebook sent en torsdagskväll och efter en stund inse att nästkusin Quin inte finns mer. Han omkom i en bilolycka, 22 år gammal.
Att ringa till min mamma och berätta var bland det jobbigaste jag någonsin gjort.
Så här, knappt två veckor efter dödsbudet känns det hyfsat ok. Jag kan titta på hans Facebooksida/foton (och läsa om alla minnen människor har om honom) utan att börja skvala.
Förutom det faktum att en ung människa ryckts bort alldeles för tidigt (bara det är tillräckligt sorgligt), hade Quin verkligen framtiden för sig. Med två majors, i journalistik och japanska, hade han en ljus framtid. Han skrev otroligt bra, han hade verkligen talang för det där med ord. Ofta lyckades han få in oerhört mycket i ett par meningar och bara hans statusuppdateringar på Facebook var en fröjd att läsa.
Jag är också ledsen för att jag och brorsan inte fick en chans att visa Sverige för honom. Hans mormor var min morfars syster (hans mamma Lisa och min mamma är således kusiner) och det hade varit så roligt att få visa honom var hans förfäder kom ifrån.
Jag har reagerat väldigt starkt på detta, starkare än jag trodde. Jag kände trots allt inte honom så väldigt väl, träffats bara en gång. Kontakten via Facebook gav dock väldigt mycket och man behöver bevisligen inte träffas varje dag (eller ens varje år) för att känna sig nära en person.

Jag har insett att det kommer ta ett tag innan det helt och hållet känns bra inom mig. Tiden läker alla sår, sägs det. Får väl se hur mycket tid som krävs innan den där sorgsna känslan inom mig blir lite mindre påtaglig.

Besök från Norrland

 

 

I slutet på februari var Ewe och Daniel på besök i storstaden. Tillsammans med Undséns hade vi middag hos oss som på den gamla goda tiden. Inte ofta vi träffas samtidigt (senast var när Daniel fyllde 30 förra våren) men det är alltid lika trevligt :040:

Så är man 31 år då…

Min födelsedag förra året var ju sådär rolig. Vi åkte visserligen in till Caliente inne i stan och åt en god middag på kvällen men jag var ju höggravid och gick på övertid så den blev väl inte så jättefestlig. Dessutom snodde min familj Mickes presentidé (ett piano) så det blev som det blev :024:

Min 31:a födelsedag blev faktiskt lite roligare (trots en bankande huvudvärk som försökte förstöra hela eftermiddagen/kvällen). Efter att ha målat garageväggen på förmiddagen åkte jag in till stan efter lunch för att strosa lite och emellertid möta upp Micke (Oskar hade roligt med mormor och morfar, tack och lov att han var på väg ur separationsfasen, annars vet jag inte hur vi hade löst det!)
Vi började med ett besök på Fotografiska Muséet. Jag tyckte att det var väldigt intressant men håller med Micke om att det var svårt att ta in så mycket foton på en och samma gång (många utställningar samtidigt). Jag hade speciellt sett fram emot Annie Leibovitz och Vee Speers utställningar. Leibovitz blev en liten besvikelse, för mycket privata intetsägande bilder tyvärr (men vad hade jag väntat mig egentligen, utställningen heter ju trots allt ”A photographers life”… :024: ). Men Vee Speers var desto bättre! Vi köpte dessutom med oss två planscher hem, har dock inte blivit färdiga till att sätta upp dem än.

Jag valde denna…

…och Micke valde denna, rättvist ska det vara! :031:

Övriga utställningar som visades var (och är fortfarande) Lennart Nilssons fantastiska bilder, foton tagna av en Anders Petersen samt ”Bodies” av Joel-Peter Witkin. Den sistnämnde har jag hört talas om namnet innan men inte sett några bilder. ”Bodies” var minst sagt uppseendeväckande :037:

Efter Fotografiska åkte vi till Jensens vid Vasagatan och käkade middag. Där fick jag min 30-årspresent, ack så efterlängtad! Älsklingen hade köpt en ballongfärd för två!!  :003: Hoppas verkligen att vi kan göra det innan säsongen tar slut (september) men den gäller fram till nästa födelsedag så det är ingen egentlig brådska.

Kan knappt vänta! Ska bli otroligt roligt! :040:

Innan det var dags att åka hem styrde vi kosan mot Sergelbion och lite filmmys. Vi såg ”Inception” och jag måste ärligt säga att jag blev positivt överraskad! Jag har supersvårt för Leo di Caprio men han, och alla andra skådisar, gjorde faktiskt bra ifrån sig. Och filmen var, om än lite förutsägbar emellanåt, väldigt spännande med högt tempo och lite klurig handling. Hade ett par tjejer bredvid mig som tydligen inte fattade någonting och hörde fler sköna kommentarer från folk på vägen ut från salongen; ”Usch, vilken dålig film, jag fattade ingenting!”, ”Meh, vad hände egentligen, den var så rörig” m.m. m.m. :041:
Gillar ni att tänka lite när ni tittar på film så rekommenderar jag verkligen Inception, bästa filmen i år (har ju i och för sig inte sett så många men ändå… :031: )

Det är alltid lika roligt!

Att överraska någon som inte väntar sig det är nog det absolut bästa som finns! Igår morse fick jag ett ryck och gjorde det som jag tänkt göra ett tag. Började smida mina planer när jag satt och matade bubben med frukostgröten. När det var gjort gick jag in på interfloras hemsida och beställde en bukett tulpaner och en liten nallebjörn. Det är ju lite på chans när man beställer blommogram, ingen koll på hur buketten kommer att se ut men hoppades på att blomsteraffären norr om Göteborg var en bra sådan :037:

Eftersom beställningen gjordes innan klockan 13 skulle den (förhoppningsvis) levereras samma dag. Det är helt otroligt att man kan bli så uppspelt av att överraska någon, jag var lite smått rastlös fram tills dess att jag fick bekräftat att det kommit fram :040:
På eftermiddagen/kvällen fick jag ett glatt tillrop på msn. Det hade kommit fram! Till hennes makes misstänksamma förvåning.  Det var inte blommor från någon hemlig beundrare, älskare eller för den delen stalker :030:
Bara från lilla mig till dig, Carro! Så glad att jag lärt känna dig, många gånger hinner du säga exakt det jag skulle ha sagt. Ok, du är inget stort fan av varken berg- och dalbanor eller sport men ingen är ju fullkomlig :031:

Tar mig friheten att lägga upp bilden på blommorna, fina! :037:


Till sist: en länk med lite nya bilder på Oskar (numera 9,2 kg tung och 75 cm lång) hittar ni HÄR!

Gonatt!