månadsarkiv: augusti 2010

Så är man 31 år då…

Min födelsedag förra året var ju sådär rolig. Vi åkte visserligen in till Caliente inne i stan och åt en god middag på kvällen men jag var ju höggravid och gick på övertid så den blev väl inte så jättefestlig. Dessutom snodde min familj Mickes presentidé (ett piano) så det blev som det blev :024:

Min 31:a födelsedag blev faktiskt lite roligare (trots en bankande huvudvärk som försökte förstöra hela eftermiddagen/kvällen). Efter att ha målat garageväggen på förmiddagen åkte jag in till stan efter lunch för att strosa lite och emellertid möta upp Micke (Oskar hade roligt med mormor och morfar, tack och lov att han var på väg ur separationsfasen, annars vet jag inte hur vi hade löst det!)
Vi började med ett besök på Fotografiska Muséet. Jag tyckte att det var väldigt intressant men håller med Micke om att det var svårt att ta in så mycket foton på en och samma gång (många utställningar samtidigt). Jag hade speciellt sett fram emot Annie Leibovitz och Vee Speers utställningar. Leibovitz blev en liten besvikelse, för mycket privata intetsägande bilder tyvärr (men vad hade jag väntat mig egentligen, utställningen heter ju trots allt ”A photographers life”… :024: ). Men Vee Speers var desto bättre! Vi köpte dessutom med oss två planscher hem, har dock inte blivit färdiga till att sätta upp dem än.

Jag valde denna…

…och Micke valde denna, rättvist ska det vara! :031:

Övriga utställningar som visades var (och är fortfarande) Lennart Nilssons fantastiska bilder, foton tagna av en Anders Petersen samt ”Bodies” av Joel-Peter Witkin. Den sistnämnde har jag hört talas om namnet innan men inte sett några bilder. ”Bodies” var minst sagt uppseendeväckande :037:

Efter Fotografiska åkte vi till Jensens vid Vasagatan och käkade middag. Där fick jag min 30-årspresent, ack så efterlängtad! Älsklingen hade köpt en ballongfärd för två!!  :003: Hoppas verkligen att vi kan göra det innan säsongen tar slut (september) men den gäller fram till nästa födelsedag så det är ingen egentlig brådska.

Kan knappt vänta! Ska bli otroligt roligt! :040:

Innan det var dags att åka hem styrde vi kosan mot Sergelbion och lite filmmys. Vi såg ”Inception” och jag måste ärligt säga att jag blev positivt överraskad! Jag har supersvårt för Leo di Caprio men han, och alla andra skådisar, gjorde faktiskt bra ifrån sig. Och filmen var, om än lite förutsägbar emellanåt, väldigt spännande med högt tempo och lite klurig handling. Hade ett par tjejer bredvid mig som tydligen inte fattade någonting och hörde fler sköna kommentarer från folk på vägen ut från salongen; ”Usch, vilken dålig film, jag fattade ingenting!”, ”Meh, vad hände egentligen, den var så rörig” m.m. m.m. :041:
Gillar ni att tänka lite när ni tittar på film så rekommenderar jag verkligen Inception, bästa filmen i år (har ju i och för sig inte sett så många men ändå… :031: )

Bus med morbror

Oskars nye idol är definitivt morbror Jeppe. Han tittar fortfarande efter honom när vi går nerför trappan på morgnarna, trots att det är över en vecka sedan min familj for hem.
De lekte väldigt mycket, särskilt roligt var det att busa på madrassen som Jeppe sov på. Den ligger för övrigt fortfarande kvar under trappan :037:

Sune, du MÅSTE helt enkelt följa med morfar när han kommer upp i höst! (Om han nu kommer…) :040:

Parken Zoo

Veckan innan mina föräldrar kom (och den sista egentliga semesterveckan för Micke) gjorde vi inte så mycket förutom att vattna gräsmattan. Kändes det som i alla fall… :024:
Vi kom dock iväg på ett besök till Parken Zoo i Eskilstuna. Jag har velat åka dit i flera år, mycket p.g.a. de vita tigrarna, så klart :031:
En varm dag med strålande sol fick vi i parken men efter att ha gått hela rundan hade vi fortfarande inte sett några vita tigrar. Och knappt några andra djur heller, de flesta låg i skuggan och flämtade :024:
Efter ett snabbgooglande på mobiltelefonen visade det sig att just vita tigrarna (tillsammans med Fantomens grotta) hade de tagit bort inför årets säsong! Fantomens grotta var ersatt av något med Kalle och Ordkul (inte en aning om vad det var för något) eftersom Fantomen inte har någon betydelse för dagens barn. Synd!
Och det allra värsta; vita tigrarna hade på senare år blivit reducerade till en vit tiger. Och han var så ensam i i sitt hägn och vantrivdes å det grövsta så honom skickade dom iväg till en djurpark i Danmark (på Jylland tror jag, men är inte säker). Skit också :039:

Toffsen tillbaka!!

Helt sjukt men natten till igår kom hon tillbaka! Efter nästan sju (7!) veckor på vift!
Jag hade fortfarande inte somnat vid 2-tiden på natten när jag plötsligt hörde ett svagt mjau utanför fönstret. Tänkte inte så mycket på det eftersom det finns en hel del katter i området men när nästa kom några sekunder senare hörde jag direkt att det var Toffsis. Sprang tyst ner för trappan (Oskar sov ju :037: ) och fick Micke snabbt efter mig. Och där, på trappan, stod hon. Älskade lilla kattskrälle!! :003:

Hon var lite smalare (dock inte lika smal som förra gången hon tog långledigt) men annars hel och ren. En massa fästingar i pälsen förstås men det hade väl varit konstigt annars.
En skål tonfisk, en skål blöt vanlig mat och och en skål torrfoder slukade hon och som tur var fick hon behålla allt. Sen gick hon med oss uppför trappan och lade sig i min säng. Där låg hon resten av natten (tror jag i alla fall, hon låg där när jag somnade och hon låg på samma ställe när jag vaknade :037: )

Sedan dess har hon varit inne och är huuuur kelen som helst, t.o.m så att hon kelar Oskar (har hon inte gjort så mycket innan).

Men ÅH, vad jag vill veta var hon har varit! Riktigt störande att vi aldrig kommer få reda på det! :024:

Congrats!

(Photo by Hayli Thompson – The Valierian)

Better late than never! CONGRATULATIONS to our second cousin Quin ”over there”!! He has been accepted to a prestigious journalism program at the University of Montana School of Journalism! Lots of hugs from us and we are so PROUD of you! :029:  :040:

More information!

30-årsfest

Andra helgen i juli var vi bjudna till två 30-årsfester på samma dag (varför har allt en viss förmåga att klumpa ihop sig??), den ena hos Karin (barnfri och heldag/helkväll) och den andra hos Karin (barntillåten och eftermiddag/kväll.

Vi fick inbjudan till den förstnämnda först och i samband med osa sa jag till Micke att han skulle reservera sig lite; vi kom gärna men bara om vi kunde hitta barnvakt till Bubben. Dock svarade han glatt ja, utan några reservationer. Bra jobbat…  :024:
Nåja, vi letade barnvakt med ljus och lykta men de som vi kunde tänka oss hade något annat planerat.
Sedan kom midsommarhelgen och med den separationsfasen (misstänkte vi i alla fall) och Oskar blev huuuur jobbig som helst. Vi kunde inte sätta ner honom på golvet, vända ryggen åt honom och gå två meter ifrån honom utan att han började gallskrika, än mindre lämna honom med någon annan. Vi kom fram till att oavsett om vi hade hittat barnvakt så var det uteslutet att lämna bort honom när han var i en sådan fas.
Alternativet var att bara Micke åkte iväg, men dels är det roligare att vara med båda två och dels hade jag fått ett rent hel*ete med Oskar hemma. Det hade i sin tur gjort att Micke inte kunnat slappna av och ha så roligt som han skulle vilja ha eftersom han visste att jag ”brottades” med Oskar (det kallas medkänsla/empati).
Micke hörde av sig till Karin med barnfri fest och sa tack men nej tack och vi bestämde oss för att gå på den barntillåtna grillfesten istället. Så länge någon av oss var i närheten/hade Bubben hos oss så var han lugnet själv.
Vårt beslut var tydligen inte så populärt hos den förstnämnda, vilket jag blev lite förvånad över. Man tror ju att en mamma med två barn har lite mer förståelse… :027:
Nåja, grillfesten var jättemysig trots att det innebar ett nästan konstant bärande/sittande med Oskar :037:

Nyblivna 30-åringen :037:

Grillmästaren :037: (Karins sambo)

Några meter från deras hus låg en lekplats, gungan var populär. Enda gången vi slapp bära/hålla honom i handen :037:

Karin hade bakat godaste cheesecaken jag någonsin smakat! Tog nog sammanlagt fem gånger… :021:

En lite trött men glad Bubbe strax innan vi begav oss hemåt.

Grässådden

Nästan direkt när vi kom hem från Småland var det dags att ta itu med tomten och den blivande gräsmattan. Veckan innan vi åkte iväg hade Nisse varit här med sin lilla grävare och fördelat/jämnat till fyllnadsmassorna vi hade.
På måndagmorgonen efter midsommar kom den första lasten med matjord och Nisse började jämna ut den. Tack och lov för maskiner, vi hade nog fortfarande hållit på om vi skulle gjort det för hand :024:

Såproceduren innehöll fyra moment: krattning, såddning, krattning igen och till sist en runda med gallervälten. Känns skönt att det inte blir någon krattning mer förrän tidigast nästa vår, det var nog det allra tråkigaste (och det som tog mest tid).
Efter ca tre dagars hårt arbete i värsta högsommarvärmen kunde vi sitta på altanen på torsdagkvällen och blicka ut över gräsm.. eh, jag menar jordmattan :037:
Vill inte veta hur många kubikmeter vatten vi gjort av med de senaste veckorna, inte sååå smart att så gräs mitt i sommaren när det slås värme- och solrekord var och varannan dag :024:

Nu är delar av den fylld med gräs, andra delar verkar mest innehålla mollor. Vi ska eventuellt klippa lite i veckan/helgen som kommer, får la se om Micke hittar den gräsklipparen han vill ha. Det duger ju som vanligt inte med vad som helst :031:  Nu i början är han mest inne på en cylinderklippare (som en handjagare fast med motor) eftersom det är mest skonsamt mot gräset.

Framsidan på måndagkvällen.

Vi köpte 40 kilo gräsfrön (två säckar), skulle tro att det är ungefär hälften av andra säcken kvar.

Micke drar gallervälten.

Delar av nysådden.

Denna lille gynnaren hittade jag i gräsmattan-to-be när jag letade efter grässtrån. Inte en aning om vad det är men den ser ganska rolig ut :037:

Älskade kisse!

I söndags hade Toffsis varit borta i sex veckor, rekordet hittills ligger på fyra sen i höstas. Denna gången tror jag dock inte alls på att hon kommer tillbaka tyvärr. Hoppas bara att hon är frisk och mår bra om hon lever och om hon (hemska tanke) är död, att det gick snabbt :035:
Hoppet har nästan övergett mig nu, bara en liten önsketanke längst bak i huvudet finns kvar :009:

Världsarv och Liseberg

Ja jösses, den målsättningen att skriva inlägg varje dag sprack ju ganska rejält… :024:
MEN, nu har familjen åkt hem (igår) och Bubbens namgivnings-/födelsedagsfest är avklarad så nu ska det väl ändå bli lite mer tid åt bloggandet. Fattar inte hur folk hinner med att skriva i sina bloggar under sin semester och speciellt inte när man har småbarn… Det är en sak som (uppenbarligen) prioriteras ganska långt ner så här års av mig. Å andra sidan får jag väl skylla mig själv när jag sitter och småredigerar varenda bild (drar oftast bara lite i kurvorna och smetar på lite kontrast och bättrar på ljuset men ibland gör jag lite mer, som med en del av radiobilderna nedan t.ex. :037: )

Nåväl, när vi var nere hos min familj vid midsommar hann vi med att besöka världsarvet Grimeton samt Liseberg.
Grimeton är en gammal radiostation en bit utanför Varberg och det är ett riktigt häftigt ställe! Besök deras hemsida om ni är nyfikna och vill veta mer!

Mina pojkar inne i stationen.

Älsklingsbubbe!

Lunchdags innan hemfärden, man blir hungrig av att krypa runt och försöka pilla på allt :031:

Liseberg blev väldigt uppskattat, inte minst av Bubbens mamma, pappa och morbror :031:  Vi hann med att åka Balder och Kanonen ett par gånger vardera plus Lisebergsbanan och Höjdskräcken. Jeppe och Micke åkte även Uppswinget men den pallar jag inte längre. Även om den är riktigt rolig så blir jag så sjukt illamående av den :039:
Mormor passade Oskar medans vi åkte men han fick sig också lite karuseller till livs. Populärast var helt klart Farfars bilar, han gallskrek av ilska när vi lyfte ur honom, vilket inte hände alls efter de andra karusellerna.

I kön till Ponnykarusellen.

Han hade i princip två ansiktsuttryck när han åkte, det här…

…eller det här :030:

Farfars bilar, given succé!

Han fick träffa Lisebergskaninen också. Jag tycker att utklädda människor (i synnerhet sådana med masker) är jätteläskiga och ryser av obehag. Oskar ser mest fundersam ut, han kanske undrar varför den ser så konstig ut :030:

Trummeliten (tredje Lisebergsbilden) var för övrigt det värsta jag varit med om på länge! Vi hamnade tillsammans med en lite äldre unge som tvunget skulle vrida på bordet i mitten så hela koppen toksnurrade hur mycket som helst. Mådde mer eller mindre illa resten av dagen, kände mig som en gammal tant som inte tål någonting :024:
Bad honom att sluta och hör och häpna, det var en av de få barn som är väluppfostrade för han slutade genast och gjorde det inte mer! Det finns kanske hopp för mänskligheten ändå :031:

Det var allt jag hade att bjuda på ikväll, ska försöka ta mig lite tid imorgon också att skriva vidare. Nästa anhalt i händelselinjen är vår grässådd som skedde i början på juli :037:

Sov gott!
Kram!
Bubbens mamma