Nu ska vi se om jag kan få ihop det här… WordPress beter sig lite märkligt men hoppas att inläggen inte ser alltför konstiga ut. Vi har ingen dator med med oss, får la ändra när jag kommer hem om det blir knas. Vi är i alla fall framme men jag tar det från början.
Familjen, dvs mormor, morfar, Oskar, Sune och Natalie kom strax efter två i måndags natt.
Oskar var glad över att få träffa sin lillebror igen efter två veckor hos mormor och morfar. ❤️
Jag och Micke började packa ganska sent på måndagkvällen och blev inte färdiga för sängen förrän efter 23. Spänning inför resan och genomgång av packning fram och tillbaka för att inte glömma ngt gjorde att jag sov tre oroliga timmar. Kl 03.45 ringde klockan, taxin var beställd till 04.30.Vid 04.45 hade vi lyckats packa in sex st vuxna, två barn och ett antal stora resväskor in i taxin och kom iväg. Incheckning och allt gick bra och när vi kommit genom säkerhetskontrollen åt vi lite (svindyr) frukost. Planet lyfte i tid, 07.25 och resan började på allvar. 🙂 Vid 09.30 var vi framme i Bryssel, Gustav lyckades somna precis när inflygningen började. Bra där… 😆
Vi hade inte så mycket tid i Bryssel och med extra säkerhetstrams (alltså USA… don’t get me started… 😩) hann vi precis med planet mot Chicago. Klockan 11 lyfte vi och hade drygt 8 timmars flygning framför oss. Det gick faktiskt oväntat bra med barnen, Oskar sov drygt 3 timmar med huvudet i Mickes knä och Gustav sov drygt 2 timmar nere på golvet vid våra fötter, efter att ha somnat i min famn.
Vi landade i Chicago vid 12.50 lokal tid. 19.50 svensk tid. Väntetiden i Chicago var ca 3 timmar och de blev till 4 eftersom planet till Wichita var försenat. Jag blev dessutom stoppad i säkerhetskontrollen… När jag gick igenom scannern med Gustav i famnen gav den ljud ifrån sig och en snubbe kallade mig till sig. Han tog prover på mina händer med hjälp av någon sorts lappar som såg ut som plåster och stoppade in det i en maskin. Som sen blinkade rött.. Han frågade om jag hade hanterat blommor eller något annat organiskt och jag hade ju plockat vissna blommor från stjärnögonen på altanen i måndags kväll. Men hade tvättat händerna ett antal gånger efter det så man undrar ju… 😏
Nåja, jag fick lämna ifrån mig G, ta mina skor och följa med en kvinna in i ett litet rum där hon klappade mig grundligt med handskar på sig. Efter det fick jag vänta därinne med en annan kvinna medan den första gick iväg och testade den ena handsken. Efter en liten stund kom hon tillbaka och jag fick gå. Alltså USA… du kan ju inte annat än älska landet… 😂
Efter mitt lilla äventyr köpte vi mat på McDonalds och sedan återstod en lång väntan. Vid 19.15 igår kväll landade vi äntligen i Wichita, då var klockan 02.15 i Sverige och vi hade rest i ca 22 timmar… Och som om inte det vore nog kom inte Natalies bagage, det visade sig ha fastnat i Chicago och kom med med ett senare flyg på kvällen (Kristy körde och hämtade det).
Väl hemma hos familjen Smith fick vi en sen middag och vi lyckades hålla oss vakna till 22-tiden (ungarna lade sig lite tidigare) innan vi stupade i säng. Med tanke på att klockan då var 05 i Sverige var det inte konstigt att vi var trötta, vi hade varit vakna i över ett dygn.
Efteråt sa han att han vill springa Knatteloppet i höst också. Härligt! 
