En stor grej häruppe är (och har varit länge) är Förbifart Stockholms vara eller inte vara. Personligen anser jag att den borde varit påbörjad (och färdig) för längesedan. Essingeleden är en ordentlig flaskhals, händer det minsta lilla blir det kaos. Speciellt i rusningstrafiken.
Första spadtaget togs idag i alla fall, alltid något. 🙂
Så, det allmänna läget är sådär. I alla fall med barnen. Och vi vuxna är sömndepraverade som vanligt. :024:
Oskar fick inte så hög feber i fredags men han var hemma från förskolan, givetvis. Han var hyfsat pigg och på eftermiddagen var han sitt trotsiga jag igen. På gott och ont. :031:
I lördags hade vi familjen Undsén på besök, mycket trevligt som vanligt! Förutom att Thomas tydligen blev magsjuk på natten till söndagen. Hoppas verkligen att det inte var något med maten! Ingen annan har dock insjuknat så han kanske fick en dålig köttbit eller nåt…
Han frisknade till redan senare på söndagen i alla fall, skönt!
Natten till igår började Gustav snorvla lite och varken den eller natten till idag var speciellt skojig. Han hade 38 grader igår men termometern visade 37 grader i morse så förhoppningsvis blir det inte värre än så. Han hostar inte (som Oskar alltid gör när han blir förkyld, pga förkylningsastman) men han var rejält snorig igår och inatt. Idag verkar det dock lite bättre och han sover ute i vagnen sedan 1 1/2 timme tillbaka just nu. Hoppas natten inatt blir bättre, jag blir knäpp i huvudet när jag inte får sova åtminstone någorlunda hyfsat. 
Ikväll är jag gräsänka då Micke ska ut med jobbet, hoppas på att jag kan se åtminstone ett avsnitt Morden i Midsumer (inte sett alla som sändes på SVT i somras), utan att Gustav påkallar uppmärksamheten.
I helgen är det äntligen dags! På fredag eftermiddag tar jag tåget till Göteborg (förhoppningsvis, man vet aldrig med SJ…) för att hälsa på Emelie (och Christian och vovven Leo också). På lördag ska det springas ett Midnattslopp är det tänkt… Med tanke på att jag sprang in i den berömda väggen på löppasset i söndags så vete fasen hur det ska gå på lördag.. Men men, jag kanske har fått barnens förkylning också, bara det att den inte märks så tydligt.
Tar det lugnt denna veckan, tänkte bara köra ett pass (intervall eller halvmil, inte bestämt mig ännu) i morgon och kanske lite styrka på torsdag så får det bli som det blir på lördag.
Det ska bli riktigt härligt att få komma iväg! Att få umgås med Emelie (och eventuellt en date med Carro också), shoppa, äta god mat, åka Helix och bara få vara. Utan gnälliga ungar och massa tider att passa. 
Det blir förhoppningsvis lika härligt att få komma hem på måndag kväll också, efter att ha fått sakna min familj lite. 😉
Efter 6 km gick det verkligen inte mer och jag fick gå hem. :039:
Vid ca 9 1/2 månaders ålder går nu Gustav, helt galet vad snabb han är i den fysiska utvecklingen! Snabbare än storebror. Men så har han ju en storebror att jaga efter… :031:
Han blir stadigare och stadigare för varje dag som går (haha) och idag gick det ju uppenbarligen bra även med strumpor (halkskydd under). :037:
När hela familjen var nere och hälsade på i början på juni.
Dagen efter besöket på Kyrkogårdsön hade jag en tid för medicinsk fotvård inne på Löplabbet. Ett ypperligt tillfälle för de andra att också ta en sväng in till stan, trots värmen. Jeppe och Natalie åkte in nästan samtidigt som jag och mamma, pappa, Micke och barnen kom lite senare. När jag var klar med fotvården mötte jag upp Jeppe och Natalie vid Åhléns och gick på det tåget som de andra åkte med. Vi började med att åka ner till Farsta strand för att käka lunch på Bun Meat Bun. Nästan lika gott som alltid, tyckte att burgaren var något sämre denna gången än innan, tyvärr. Smakade pommesen med smältost och grön chili på, de var grymt goda!
Efter lunchen åkte vi in till stan igen, Jeppe och Natalie gick själva och shoppade medan vi gick till Livrustkammaren på Slottet för att se deras utställningar. Inte superduperintressant kanske men där var svalt och skönt och en spöket Laban-avdelning som gjorde succé hos Oskar. :031:
Efter det besöket var ungarna gnälliga (klockan var över 16) så efter en glass i Kungsan åkte jag och Micke och barnen hem medan de andra stannade kvar en stund till.
Det märktes väldigt väl under de här veckorna att värmen tar ordentligt på oss allihop, både barn som vuxna. Men det var ändå hur underbart som helst att kunna sitta ute i 24-graders värme klockan 22 på kvällen, har hellre det så än en regnig och kall sommar som det var för ett par år sedan. :037:
