Förra söndagen var vi iväg till Bromma Lekland och Leos 5-årskalas. Helt otroligt sjukt att han är 5 år redan! Det var ju inte alls längesen han föddes! (Han är för övrigt ett år yngre än mitt och Mickes förhållande :037: )

Och aldrig mer det leklandet. Trångt, varmt och absolut ingen ventilation. :020:  Vete fasen om jag är så förtjust i lekland överhuvudtaget… Det är som mitt jobb fast hundra gånger mer högljutt och en massa springande barn överallt :024:

En skum upplevelse under kalaset var dock de märkliga blickar vi fick från tjejen som serverade oss. Menyn bestod av korv med bröd, glass och godispåse.
Oskar åt korven och lite bröd, utan ketchup; där kom den första blicken. Sedan tackade vi nej till glassen och gav honom en korv till; där kom den andra blicken. Ungefär som om det var synd om Oskar…(!?)
Jag förstår verkligen inte… Vi har bestämt oss för att inte ge honom sådant, när han börjar förskolan i januari lär han ändå stöta på det. Återigen; varför skapa ett behov som inte är nödvändigt? Det kommer tids nog ändå, vi har absolut inte bråttom. :037:
Det är verkligen inte synd om vårt barn bara för att det inte äter godis/glass/chips/dricker läsk/m.m.
Och för att vara helt ärlig så förstår jag inte de som ger sina småbarn sådant. Alla gör som de vill, jag dömer ingen, men jag förstår det inte :037:

Behöver jag skriva att vi inte ens frågade efter godispåsen…? :031: