Kategoriarkiv: Familjen och annan släkt

Andra dagen

Idag åkte vi, Jeppe, Natalie, pappa och K-Ks son (K-K är Lyns syster, hon dog för några år sedan) till The Loop och Avalanche creek. Just nu går det bara att komma till The Loop, därefter är vägen avstängd på grund av branden. Och spår av brand såg vi även vid The Loop, Robert fire år 2003.
På tillbakavägen stannade vi vid Avalanche creek, åt vår matsäck och gick runt lite innan vi tog en av bussarna tillbaka till Apgar Visitor Centre där Lyn hämtade oss.
Anledningen till att hon skjutsar in oss i parken varje gång är för att hon har årskort och därför kör in gratis. Det blir några vändor de här dagarna men lite billigare. 😉

Första dagen.

Sista dagen i Kansas spenderades även den hemma hos Smiths. Vi hade bestämt sedan innan att det var vi som skulle fixa frukost, lunch och middag och så blev det. Trots att Jeppe och Natalie varit lite krassliga fick vi ihop det med bacon och Mickes äggröra till frukost, pasta med skinksås till lunch och currykyckling till middag. Med min kladdkaka och grädde till efterrätt. 🙂
Vi lämnade Kansas vid lunchtid och efter mellanlandning och lite väntetid i Chicago landade vi i Kalispell igår kväll. De ligger ännu en timme efter här, åtta timmar istället för sju.
Lyn och hennes vän Linnea (passande namn ) väntade på oss på flygplatsen och efter ca 45 minuters bilfärd var vi äntligen framme i West Glacier. Som jag har längtat tillbaka hit
Typiskt nog startade en skogsbrand borta vid Saint Mary Lake i förrgår vilket innebär att halva Going-to-the-sun-road är stängd. Typ den delen av vägen som är vackrast. Tror inte att den kommer öppna under tiden vi är här men man kan ju alltid hoppas… 😉
Dagen idag har vi gått lite promenad samt fått skjuts av Lyn in i parken till Apgar och Lake McDonald. Inte riktigt badtemperatur i det vattnet precis… 😉 Men väldigt mycket vackrare utsikt än vid poolen hos Smiths. 🙂

Poolhäng och IMAX-bio.

Ännu mera poolhäng idag och ikväll var vi iväg på bio. Jag, Micke, Kristy, Matt och Isak. Vi såg Ant-Man i 3D på Wichitas IMAX-bio. Riktigt häftigt och filmen var faktiskt helt ok. Hyfsat underhållande dialog trots att det var en superhjältefilm. 

Wichita Wingnuts

Vi har inte gjort så mycket varken igår eller idag. Vi har tagit det lugnt efter de intensiva dagarna i Oceans of fun/Worlds of fun, Kansas City och Dodge City.
Igår kväll åkte grabbarna iväg till Pretty Prairie mitt ute i ingenstans och gick på rodeo. Ikväll har jag, Micke, Sune, Matt och Isak varit på baseballmatch. Mitt livs första. Det var hemmalaget Wichita Wingnuts som spelade mot Sioux Falls Canaries på Wingnuts hemmaarena Lawrence-Dumont stadium. Det var faktiskt riktigt roligt, i alla fall efter ett tag när jag lärt mig lite regler. 😉 Visste inte att det var en så teknisk sport. Häftigt att få uppleva en varm sommarkväll i mellanvästern (det var ca 35 grader klockan 22 på kvällen…) med baseball och lite öl. 
Tyvärr förlorade Wingnuts men men, sånt är livet.

Krutrök i Dodge City

Eller nja, där var väl inte så mycket krutrök idag men det var det en gång i tiden i alla fall. 😉
Eftersom minibussen ska lämnas tillbaka imorgon passade vi på att bege oss till Dodge City och Boot Hill museum över dagen. Mamma ville dit redan förra gången vi var här men det hanns inte med tyvärr.
Det var riktigt häftigt att se det, måste nästan se om alla filmer om Dodge City. Kanske skulle ta och se hela ”Krutrök” också. 😉

Kansas City

Nu är vi tillbaka i Wichita igen. Vi tog en liten avstickare in till Kansas City på hemvägen och besökte Crown Center. Där fanns affärer och restauranger och även ett litet Legoland och ett akvarium. Eftersom vi är en barnfamilj blev det ingen shopping under den korta tiden vi var där utan det fick bli Legoland och akvariumet, såklart. 😉
Oskar gillade Legolandet så om några år lär vi åka till det riktiga i Danmark. Ser jag också fram emot. 😉
Jag, Kristy, Isak och Sarah gick också inom Cheesecake Factory och köpte efterrätt att äta i bilen. Jag köpte tre olika sorter och de bitarna räckte till sex vuxna och två barn (vi, mamma, pappa, Sune och Natalie). Som sagt… ingenting är litet i USA. 😉
Micke och jag brukar ju titta på The Big Bang Theory och en av karaktärerna, Penny, har jobbat på The Cheesecake Factory. När vi hade chansen var jag ju ”tvungen” att se hur det var. 😉

Vacker solnedgång när vi kom tillbaka till Wichita. 

Worlds of fun och Oceans of fun, andra dagen.

Idag har vi varit inne i de båda parkerna hela dagen och kvällen. Först nöjesfältet där vi fick en liten mjukstart eftersom det började regna precis när vi kom in. Tur att allting är stort i USA, så även parasollen… 😉 De fick duga som paraply tills den lilla skuren gått över. Efter det fick barnen bl.a. åka bensindrivna bilar, liknande Farfarsbilarna, Gustav åkte karusell med Micke, vi åkte ångtåget allihop och Oskar åkte ”Den flygande holländaren” och radiobilarna. Jag, Micke, Oskar, pappa och Sune åkte också en grej som påminde om Flume Ride. Oskar ville även åka en berg- och dalbana som såg ut som en drake, han såg den på områdeskartan och tyckte den verkade häftig. 🙂 Där var det dock alldeles för lång kö så han och Micke åkte den på kvällen medan middagen köptes. På kvällen åkte jag och Micke en berg- och dalbana själva också – Mamba. Inga loopar eller sådant, den gick ”bara” upp och ner, men jösses! Otroligt intensiv bana!
Eftermiddagen tillbringades inne i vattenparken och jag och Micke fick en timme tillsammans själva tack vare att mamma och pappa tog Gustav och Jeppe och Natalie tog Oskar. Helt underbart! Vi åkte tre rutschkanor varav den första, Typhoon, var den läskigaste enligt mig. Den gick riktigt fort och det skvätte såpass mycket vatten att jag var tvungen att blunda. Och då såg jag såklart ingenting och hade inte koll på var i kanan jag var. Ganska läskigt. Hade behövt simglasögon i den. De övriga två, en av tre i Diamond Head och en av två i Aruba Tuba (vi åkte samtidigt på en dubbelmadrass) var roliga men inte läskiga. 🙂 Jag släppte iväg Micke en stund också och då passade han på att åka en av kanorna i Constrictor där man står som i en behållare för att sedan släppas rakt ner genom att golvet försvinner. Huvva! :-p
Tillsammans med baren hängde vi mest vid kapten Kids båt, Caribbean Cooler (jag och Oskar) och Paradise falls. Och Oskar gillade nog vågpoolen lite extra, där var vi också en hel del.
Trots att G sovit bara någon halvtimme och det blev sent ikväll också, har han varit en riktig solstråle. Bra jobbat av en sån liten skrutt. 
Innan vi gick tillbaka till stugorna åkte Oskar Kålleradovarianten ett par gånger med mormor och morfar, kanske blir den han kommer ihåg allra bäst. 🙂

Imorgon åker vi tillbaka till Wichita med ett stopp inne i Kansas City.

Sjukstuga

Så ser tyvärr läget ut just nu. Jag och G var lite förkylda redan innan vi åkte. I helgen insjuknade mormor, morfar och Sarah. Det ser lite olika ut hos var och en men halsont, snuva, feber och hosta cirkulerar. Idag var det egentligen meningen att vi skulle köra till Worlds of Fun/Oceans of Fun i Kansas City men vi avvaktar till imorgon då både morfar och Sarah inte är riktigt pigga idag heller. Det innebär ju dock mer poolhäng för oss. 😉 Idag har det varit ca 40 grader i skuggan…

Möte med bison

Lite slapp och bad inna vi i eftermiddags åkte till en bisonranch nära Haven, en bit utanför Wichita. Innan vi åkte ut i hagarna fick vi lite kort information av Jerry (han äger ranchen tillsammans med sin fru) om bison samt om hur indianerna tog tillvara på djurens alla delar förr i tiden. Intressant men jag missade det mesta eftersom jag hade en rastlös Gustav i knät. 😏

Åkturen gjordes i en vagn som de hade kopplat till en pickup. Det fanns halmbalar att sitta på och efter att djuren kommit springandes mot oss i full fart fick barnen prova på att kasta ut mat till dem. Mycket populärt. 😃

Efter bisonbesöket stannade vi till på Carriage Crossing restaurant i Yoder. Ett amishsamhälle inte långt från Wichita. Vi var där för elva år sedan också, det såg ungefär likadant ut. 🙂 Maten var kanske inte så spännande men funkade att äta. Pajbitarna var som det mesta annat i detta landet; stora! 😉