månadsarkiv: oktober 2015

Promotion!

I fredags var det äntligen dags! Det som jag sett fram emot ända sedan mina klasskompisar i första klassen (de som tog examen i januari 2014) fick vara med om det – magisterpromotionen! Yeay! 
Det var nära att jag snuvades på upplevelsen dock (det såg lite tight ut på jobbet där ett tag) men det gick vägen! 😀 Vi hade fixat barnvakt; familjen Eklöf bodde i huset över natten och tog hand om Oskar och Gustav, jag och Micke sov på hotell (Scandic Grand Central) inne i stan. 
Jag kom ifrån jobbet strax efter 14-tiden och susade hem för att fixa till mig snabbt som attan. Lite raggardusch och upp med håret i knut, då syntes det inte att det var något otvättat. 😉
Vi promovendi skulle vara på plats redan vid 16.30 för att få information om och öva ceremonin. Jag hann dit i tid och fick se några bekanta ansikten, bland annat Annika och Ann som var de jag satt bredvid. Kändes dock lite trist att inte få sitta där med de jag gick med från början. Nåja, bättre än att inte få vara med om det alls!
Efter övningen släpptes allmänheten in och det visade sig sedan bli i det närmaste fullsatt, över 1000 personer sammanlagt, varav 350 var promovendi. Häftigt! Något långrandig ceremoni men det var högtidligt och ändå skoj att få vara med om det. Om 10-15 år tänkte jag Stadshuset och doktorspromotion. 😉
Nåja, efter den 2 timmar långa ceremonin bjöds vi på mingel med snittar och bubbel. Dessutom fanns det en porträttfotograf som tog lite snabba foton av de som ville. Vi tog, dels på mig ensam med diplomet och dels på mig och Micke tillsammans (utan diplomet ;-)). Har dock inte fått se dem än.
Efter det åkte vi in till stan och åt en mycket sen middag på hotellet. Den var dock ingen direkt höjdare, inte värd pengarna tyvärr. Däremot var hotellrummet helt ok, ingen vidare utsikt men det behövdes ju inte med tanke på att vi bara skulle sova där.
Dagen efter blev det hotellfrukost och medan Micke körde hem och skickade hem den andra Eklöffamiljen släppte han av mig i Solna hos bästa frisören Nidia. Lite dålig planering att inte fixa håret innan kanske men bättre än inte alls. 😉

HÄR hittar ni videoinspelningen som universitetet gjorde. Den är som sagt drygt två timmar lång, spola fram till ca 1.32.30, då går min grupp upp på scenen. 🙂

 

 

 

 

 

Penicillin, mer feber och Göteborg

Ja jösses, vårt lilla lillskrutt har verkligen inget immunförsvar alls känns det som. Dagen efter förra inlägget fick jag åka in till vårdcentralen med honom eftersom febern kom tillbaka och för att vi behövde intyg från läkare till FK. Fick träffa en mycket trevlig och kompetent läkare (inte alls vanligt på VC i Bro, tyvärr) som inte bara lyssnade på lungorna, han kollade också öronen (lite lätt irriterat/rött i det vänstra) och skickade oss till deras labb för att ta halsprov och snabbsänka.

Halsprovet visade på streptococker, inte konstigt att han inte var så pigg på att äta, stackarn. Läkaren skrev recept på penicillin, tre ggr/dag i tio dagar.

Han fick den sista dosen i fredags och i söndags fick han feber. Igen. Jag har varit hemma från jobbet måndag och tisdag men igår kväll kom mamma och pappa, de är hemma med barnen resten av veckan (Micke är på jobbresa i Budapest t.o.m fredag em).

Hoppas verkligen att alla dessa baciller och virus gör att han får ett kickass-immunförsvar med tiden!

Förkyld skrutt på sin 2-årsdag igår. <3

 

Förra helgen blev äntligen resan till Göteborg av, helt otroligt! Jag åkte med tåget på fredagkvällen och åkte hem på söndagen. Hemresan blev lite försenad men inte flera timmar. Måste ju glädjas åt det lilla när det gäller SJ… 😉
Fredagkvällen tillbringades i soffan med lite vin och massa tjejsnack. Helt fantastiskt att få sitta och slöa utan att behöva tänka på ungar. 🙂
Och lördagmorgonen sov vi bort… Jag vaknade tidigt men somnade om och vaknade sedan inte förrän efter 10. Så skönt att få sova ut ordentligt! Efter en promenad med Leo åt vi frukost/brunch länge och började titta på en film på Netflix (The Butler). Vi hann inte se färdigt den innan det var dags att göra oss i ordning inför kvällens äventyr men jag kollade färdigt på den senare i veckan. Helt ok film, gillar Forrest Whitaker, han är bra.
Vi piffade till oss lite och åkte in till stan. Vi hade inte bokat bord på någon restaurang, vi gick på chans till populära Moon Thai. Det var fullt men en väntetid på ca 45 min. Eftersom klockan inte ens var 17.00 och ”I love musicals” inte började förrän 19.30 bestämde vi oss för att sitta ner och vänta. Vi tänkte att vi hade både tiden och antalet med oss, vi var ju bara två stycken smala små flickor, någonstans borde vi få plats i sinom tid, tänkte vi. 😉
Och ja, vi fick plats! Tror inte ens att vi hade väntat i en halvtimme när vi fick ett bord. Vi hade i alla fall inte hunnit dricka upp våra goda drinkar. 😉
Maten var supergod, längesen jag åt thai mat. Det var lite sting i den också, jag tog en rätt som skyltades med medium kryddning, alldeles lagom!  Vi var så hungriga så jag glömde ta kort på maten, efterrätten hann jag dock föreviga innan jag åt upp den. Kladdkakeaktig brownie med grädde och glass. Var mer än proppmätt sen.

 

 

En stund innan showen började.

 

 

Peter och Helen framför lite sånger och berättar lite anekdoter från Kristina från Duvemåla.

 

 

Peter och Emmi i ett nummer från Fantomen på Operan.

Vi tänkte att över 3 timmar verkade lite lång tid och trodde att det skulle bli lite segt men det var inte många sega stunder! Så fantastiskt bra! Och numret från Fantomen från Operan bådade gott; det är ju Peter och Emmi som spelar titelrollerna i musikalen på Cirkus nästa höst. Då vi ska se premiären. 

Söndagen spenderades med en liten fotosession med Ems och Leo och sedan brunch på St Jörgens. God brunch men saknade den obligatoriska äggröran. 🙂 Efter det var det dags för mig att åka hem. En alldeles perfekt helg i lugnt tempo blev det. Måste försöka få tid till att göra det oftare bara!

 

 

 

Tack älskade snäcka för att du finns! 

 

Akutenbesök. Igen. 

Japp, det var dags igen.
I onsdags blev Gustav också förkyld (Oskar har varit det sedan i måndags) och vid middagen på kvällen märkte vi att hans andning var mindre bra. Han hade fått astmamedicinerna sedan morgonen men det hjälpte uppenbarligen inte.
Vi lade honom att sova ändå, i hopp om att kvällsdoserna av medicinerna i samband med sömn skulle hjälpa.
Det gjorde de inte. Efter 22-tiden någon gång var han ledsen och kunde inte komma till ro. Andningen var värre och det fanns dessutom en hel del rossel i halsen på honom. Micke ringde Vårdguiden och de, precis som vi själva, tyckte att vi skulle åka in till Astrid Lindgrens barnakut med honom.
Eftersom Micke var tvungen att jobba dagen efter stannade han hemma med Oskar (som låg och sov i godan ro och märkte ingenting) medan jag tog Gustav och körde in.
Vi kom in vid 23.20 och fick sitta och vänta en stund. När vi väl kom fram till inskrivningen gick det dock fort att få ett rum och vid midnatt hade vi, förutom ett akutrum, dessutom fått träffa en sjuksköterska som gav Gustav den första inhalationen. Efter 20 minuter kom en annan sjuksköterska och han fick inhalation nr 2. Hon sa också att hon skulle komma tillbaka strax för att ta ett blodprov på G. Vi väntade och väntade… Ingen förbättring i hans andning. Drygt en timme senare, 01.25, kom sjuksköterskan tillbaka och mätte andningsfrekvensen samt syreupptagningsförmågan. Vid det laget hade han blivit såpass van att han sträckte fram sitt lilla finger så fort han såg den lilla klämman. Sötkorv. Syreupptagningen ligger på strax över 90%. Inte så jättebra alltså…
Sjuksköterskan sade att hon ”kommer strax”, att hon ska prata med doktorn, att det förmodligen blir en inhalation till.
De stackarna hade nog mycket att göra, vi fick vänta till 02.10 innan någon kommer igen. Då var det i alla fall doktorn. Hon lyssnade på lungorna, vilka lät bra men det var ingen förändring i andningen. Hon gick igen med beskedet att hon skulle se till att han får inhalera igen. Efter 10 (!) minuter kom en sjuksköterska med inhalationsgrejer och han fick inhalera en tredje gång, en annan medicin. Sköterskan var gullig och passade Gustav medan jag fick gå på toa (lovely!), hon hämtade lite thé till mig och fixade så att jag fick sitta lite bekvämare på britsen med en filt bakom huvudet.
Efter en liten stund kändes det som att andningen blev värre och här blev jag riktigt orolig. Klockan var nu strax innan 03.00 och efter den fjärde inhalationen fick han även syrgas. Mitt lillskrutt. 🙁
Efter den fjärde inhalationen dröjde det ett tag innan det kom in någon igen. Vid 04.45-tiden kom en sjuksköterska in och sa att doktorn beslutat om att göra en lungröntgen på Gustav eftersom han inte svarade på medicineringen. Han hade somnat så jag bar upp en tröttis till röntgenavdelningen och fick det gjort, han var dock ledsen hela tiden. Tror jag det… Jobbigt att inte få sova ordentligt.
Vid 05.30 kom doktorn in och sade att han skulle läggas in, även detta p.g.a. att hans kropp inte svarade på medicineringen. En liten stund senare kom en sköterska in med flytande kortison som vi fick i honom efter lite gråt och skrik. Han hade varit helt fantastisk under hela natten men nu märktes det att han var sliten. Blodprovet som skulle tagits i början på natten togs någon gång under de sista timmarna i akutrummet, jag fick påminna dem ett par gånger.
Vid 06.15 fick vi äntligen plats i ett rum på barnakutavdelningen och han får även sin femte inhalation. Vi somnade till lite (han sov mer än jag) och strax efter 08.30 kom Micke in till sjukhuset också.
Vi spenderade dagen på sjukhuset och Gustav fick inhalera ett par gånger till, sista gången vid 13-tiden.
Lungröntgen hade visat att det var en liten virusansamling på ena lungan och att det var troligen det som retade andningen. På natten sa akutläkaren också att vi får räkna med att det kan hända fler gånger inom de närmsta åren, innan hans immunförsvar växt till sig ordentligt. Hurra… 🙁

Nåja, det gick ju bra denna gången. Andningen blev normal i fredags men hostan och förkylningen sitter i. I söndags kväll fick han feber och för ett par timmar sedan kom den tillbaka, 38.2. Stackars liten. Känns som att han är mer sjuk än Oskar var. Och jag tyckte att han var sjuk ofta.
Hoppas bara att han är hyfsat frisk till helgen, det är äntligen dags för ett andra försök att åka och hälsa på Emelie (och Christian och Leo) i Götet. Denna gången har vi köpt biljetter till ”I Love Musicals” med Peter Jöback och Helen Sjöholm. My treat, vi firar Emelies födelsedag i efterskott. 🙂