Dagsarkiv: 9 maj, 2011

Favoritsysselsättningen

Från att ha älskat att bada är det numera bara duschen som gäller, Oskar blir jättearg om man sätter honom i badkaret :037:

 

Helgen har varit riktigt händelselös. I fredags eftermiddags slutade jag redan strax efter 13, efter att ha handlat körde jag och hämtade Bubbis för att ha en myseftermiddag tillsammans.
Jag tyckte att han såg lite glansig ut i ögonen när jag kom till förskolan men eftersom han precis hade vaknat trodde jag att det berodde på det.
Det glansiga försvann dock inte och när vi varit hemma någon timme började det att smyga fram lite klegg i ögonvrårna på honom. Bara att konstatera ögoninflammation igen och lagom till fredagkvällen hade han fått feber, rejäl snuva och hosta. Jippie… :024:
Stackars bubbs har varit krasslig hela helgen och är det fortfarande. Jag vabbar idag och imorgon, hoppas verkligen att han är frisk till på onsdag!
Just nu ligger han i vagnen på altanen och har så gjort i nästan 3 timmar… Hoppas han sover bort alla bacillusker!
Vi hade tänkt att åtminstone tvätta och fixa till altanen i helgen men vi har inte gjort varken det ena eller det andra. Jag har också känt mig lite småkrasslig (ont i halsen idag och fortfarande lite ur form) och Micke har inte heller varit så pigg.
Hoppas på mer action nästa helg istället :037:

Puss!

Valborg

Fackeltåget

 

 

 

Bubben tyckte att det var varmt framför brasan, därav handen framför ansiktet :037:

 

Valborgsmässoafton spenderades hemma samt nere vid sjön med en hel del andra Rättarboda-bor.
Det började med fackeltåg från ungefär mitten av byn ner till sjön och sedan en rejäl brasa, de stackars björkarna bredvid blev nog rejält svedda. Det blåste en hel del men som tur var åt rätt håll (mot sjön och inte in mot byn).
Tyvärr hade det fina påskvädret rymt sin kos så det var lite småkallt när man inte stod nära elden.
Vi träffade på Anders och Lotta som vi knappt sett sedan vi var hos dem på middag i augusti förra året. Lilla Elin har hunnit bli storasyster till en söt liten pojke (minnet är bra men kort, har helt glömt bort vad han heter… :021: ).
Jag stod och pratade lite med ett föräldrapar som har sitt barn på min avdelning (inte mina närmsta grannar), och oj vad konstigt det kändes! Jättesvårt att bestämma mig för om jag skulle vara privat eller  ”officiell”, det blev något slags mellanting men det lär nog aldrig kännas riktigt naturligt. Möjligen när barnet slutat :031:
Jag har ju också närmsta grannarnas dotter på avdelningen men av naturlig förklaring känns det inte alls konstigt att prata/umgås med dem. I och med att vi kände varandra redan innan jag började jobba där känns det helt annorlunda. Som tur är! :037: